Onsdag 29 februari. Piruetten hade givetvis ursäkt för att inte träna idag heller. Men det blev en bra uppslutning i Saxtorp. Jarne dök upp för första gången på ett halvår eller så. Äntligen verkade det som han fått sina bekymmer under kontroll och kunde börja cykla igen. Bokis, Bosse Bus, Nestorn och Fondri dök också uåå. Glädjande att höra var att det hade varit sex Cyklofånar som cyklat tillsammans i söndags. Detta trots att Elitaren var på semester i Rom och inte sammankallade på vanligt vis.

Dimman började läg sig. Norrut var det tjockt men i söder var det betydligt lättare. Så man bestämde sig för att köra söderut. Elitaren började att tra i lite lagom Elitartakt. Efter en stund så kom Bosse Bus och körde förbi. Det var till att öka tempot och hitta rullen. Hjärtat började krypa upp emot halsgropen. Dock lyckades man få Bosse Bus att slå av lite på takten ett tag. Efter att Löddeköpinge ar passerat så började Elitaren få problem att hänga på. Det ville sig inte riktigt för honom denna dag. Strax innan Flädie så hojtade han till de andra att köra så kunde han vingla i sin egen takt. Så försvann de alla i den allt tjockare dimman. så kunde Elitaren rulla på i sin takt utan att känna sig som ett drivankare.

Strax innan Habo Ljung så dök två skarpa ljus upp. Det var Bosse Bus och Fondri som kom till mötes för att hämta upp. Vid cykelvägen i Habo Ljung så stod de övriga och väntade på energikakorna. Dessa mumsades och bild togs sedan var det dags att rulla hemmåt. I Bjärred så ramlade Elitaren av igen tillsammans med Bokis. Gemensamt avslutade dessa båda träningsrundan i ett allt klarare väder. Dimman lättade alltså i den sköna vårluften. Tänka sig, det var ett tag sedan man cyklade utan öronmuffar, men idag var en sådan dag.

Nästa träning söndag kl 10.00 i Saxtorp.

Onsdag 22 februari. Vädret var inte det bästa. Ett fasligt blåsande kombinerat med regn. Piruetten hade farmor på besök, skrev han som ursäkt för att inte rulla ut. Bokis hade också något förhinder. Men i Saxtorp så mötte Nestorn och Bosse Bus upp. Man beslöt sig snabbt för att köra några varv runt Hofteup. Där var man för det mesta i lä för den mycket friska sydvästanvinden. Bosse Bus tog ledning och de två andra på rulle. Som vanligt trampar herr Bus på med sina pistonger till ben. Med nöd och näppe lyckades Elitaren hänga på. Nestorn fick väntas in vid några tillfällen. Bosse Bus såg då att han inte körde på stora kakan. Det blev storpp och så försökte man tvinga upp kedjanför hand. Men det ville sig inte. Det gick inte att få upp den för hand heller. Till den dag då Nestorn verkligen jobbat i verkstaden med växlarna så ligger den parkerad på mellanklingan fram.

Eftersom vinden var sydvästlig så körde man varvet i vänstervarv. På så sätt fick man medvind från Jouran och upp till Malmövägen/Grand Prix vägen. Sedan kom Bosse Bus på den galanta idén att vid nästa varv svänga över Hofterups kyrka och få en mycket bättre medvind hela den sträckan. Ojojoj, vad det gick i medvinden. Så varvet därpå så var Bosse Bus alldeles stånglig. Vi tar vägen ut förbi golfbanan och sedan ner till Barsebäck Strand. Så blev det. Nestorn vände när man var ute vid Barsebäcksvägen. Som tur ävar så sitter ju hjälmarna på säkrade av en hakrem. Annars hade de försvunnit åt nordost i den hårda vinden. Aldrig har det varit så långt från golfbanan till Barsebäck Strand. Bosse Bus & Elitren stånkade på i motvinden. Mycket kraft men fort gick det inte. Inte förrän man äntligen kom till vägen mot Barsebäcks by. Yyyyyyyyyyyaaaaaaaaaaahhhhhhhhhoooooooo, vad det gick. Här laddades kedjan på den allra högsta växeln, ändå så var kadensen hög!

När man kom fram till "Rosa huset" så svängde man mot Jouran för att ta Skönadalsvägen upp till Skönadals centrum. Här stannade man för en liten matpaus och fotografering innan man körde hem var och en till sitt.

Söndag 19 februari. Ett par plusgrader visade termometern. De senste dagarnas töväder hade tagit hårt på is och snö. Elitaren rullade iväg till Saxtorp. Där väntade Bokis & Bosse Bus. Strax dök även Fondri upp. Man beslöt sig för att hålla sig på vägarna. Inne i skogen var det fortfarande ganska mycket is. Eftersom inte alla har dubbdäck så var detta val säkras. Vinden var sydvästlig. Så ner mot Malmö sattes kosan. Den "vanlga vinteronsdagsrundan" skulle man kunna säga. Ner till Lödde sedan via Borgeby slott och vidare till Fädie-habo Ljung. Istället för att käka energikaka där fortsatte man mot Lomma/Arlöv och hela vägen upp till Sjölundaviadukten. Här stannades det för att inmundiga lite energi.

Efter denna paus så var det hemåt igen. Mot Segevång och vidare genom Arlöv och runda Burlöv Centrum. Sedan över motorvägen och mot Alnarp-Lomma. Det mesta av denna sträckning går på cykelvägar elelr andra vägar som inte är så trafikerade. Skönt. Det fins många dårar & idioter bland bilförarna. Som när vi passerade rod´´dellen i Lödde på utvägen. Vi mötte då en grå VW Sharan i rondellen som kom från Malmöhållet. Den blinkade inte men svängde ändå vänster mot Lödde Centrum i rondellen. Eftersom han/hon inte blinkade tog vi det för att han/hon skulle fortsätta mot landskronahållet. Men icke. Vi var ju ute i rondellen när han/hon tvärnitade och tutade. Tror folk att man är tankeläsare? Bilar är utrustade med blinkers (Färdriktningsvisare), dessa skall användas, de gör trafiken så mycket säkrare.

Nästa träning på onsdag. 18.00 på MTB i Saxtorp.

Onsdag 15 februari. Jodå, det var för kallt för Piruetten trots att kvicksilvret låg på dryga nollan. Han hade parkerat sig vid det största elementet i huset. Men så är det. Kycklingarna håller sig i närheten av kläckningsmaskinen...

Fantstiskt är det. Nu är det inte riktigt mörkt när man beger sig hemifrån. Skymnin g, inte nattmörker. Våren är på G! tänk när man kan trampa runt i kortärmat och -benat!

I Saxtorp så mötte Bokis, Jerka, Nestorn och Fondri upp. Jerka tog täten och körde ut mot havet för att sedan svänga söderut mot Barsebäckshamn. Tempot blev tidvis för högt för gubbarna. Det var bara Fondri som kunde hänga på. Men då sänktes tempot för att en stund senare vara uppe igen.

Från Barsebäck gick färden via Lödde Sandskog sedan genom LOBAS/Ytongområdet i Lödde och Vikhögsvägen fram till rondellen. Sedan cykelvägen till Kävlinge. Där var det mörklagt. Det var några gatlyktor vid ICA som lyste. I övrigt var alla gatlyktor i Kävlinge släckta? En kort paus för att få i sig lite energikaka och fotografera innan man rullade vidare mot Furulund och vidare genom Stävie och s till Borgeby innan man svängde norrut igen och hemåt.

Näst täning på söndag. MTB kl 10.00 i Saxtorp. Är det isigt och eländigt så får skogen stryka på foten till förmån för torr asfalt.

Söndag 12 februari. Jag stannar inne i värmen, löd SMS:et från Piruetten. Nollgradigt är numera för kallt även det för honom... Några centimeter snö hade kommit och snöfallet pågick. För en gång skull var Elitaren ute i god tid, som tur var... För när cykeln hade kommit ur boden så visade sig att bakhjulet var platt. Punka... Det var bara att byta slang. Efter några minuter så var fingrarna stela. Men ny slang kom i och däcket krängdes på.

Lite sen alltså, men äntligen på väg i det vita landskapet. Strax innan Saxtorp kom Kicken och mötte upp för att meddela att han vände hemåt igen då han inte såg något i snövädret. Glasögonen snöade igen. Men det var över huvud taget starkt av honom att dyka upp en sådan här dag. Han är ju en solskenscyklist. Så vinter och snö är inte något naturligt klimat för honom. Men en långväga deltagare stod där och lyste i sin röda färgprakt, Vurpan, direkt från Aggarp/Svedala! Han hade kurarat sig från sin lungingrammofon och kunde börja träna igen.

Efter att ha vinkat adjö till kicken så rullade kvartetten ut i skogen med Bosse Bus i täten. Det är lite speciellt när man får rulla genom jungfrueligt orörd snö. Dessutom blir det så mycket lättare att hitta varandra om någon ramlar av. Det är ju bara att följa spåren. Landskapen blir helt annorlunda. Man känner inte igen sig vart man är som man kanske hade gjort när det var barmark. Efter en dryg timmes cyklande på myriaden av stigar i Saxtorpsskogen så vände man kosan mot Järavallen via Välandalen. När man kom ut till rastplatsen vid lilla sjön så mötta man en annan MTB:are. Men han ville inte hänga på, trots inbjudan till detta, Vid rastbordet stannade man för att inmundiga lite energi. Vurpan trakterades med lite vatten strilande ur Elitarens Camelbak. Vurpan hade ju glömt sit vatten i bilen.

Sedan blev det en runda runt på ängarna och över till västra sidan av motorvägen där man sedan snirklade sig bort emot rondellen vid motorvägen. Sedan var det en tur igen mot sjöarna och vidare på Davidslidsvägen där man skiljdes åt. Bosse Bus och Vurpan fortsatte mot Saxtorp medan Bokis och Elitaren fortsatte mot Hofterup.

Nästa träning på onsdag 18.00 i Saxtorp på MTB.

Bokis, Vurpan & Bosse Bus vid matkontrollen på Järavallen.

Elitaren vid hemkomsten efter träningen.

Onsdag 8 februari. Aj, aj, aj, jobbet kan inkräkta på arbetet. kvart i sex så kom Elitaren loss från mötet. Det är då han brukar rulla iväg på cyklen. Som tur var så var mötet i Hofterup så det tog bara några minuter att komma hem. Han hade SMS:at att han var sen till träningskompisarna. Hem och byta om iett rapp och ut på cyklen. I höjd med Skönadals centrum så mötte Bokis och Bosse Bus upp. Man bestämde snabbt att ta samma tur som i onsdags, alltså en sväng ner om Habo Ljung. Bosse Bus som fortfarande är abstinensyster tog ledningen och äljade ner mot Löddeköpinge. Strax innan där så mötte man en annan cyklist med lite utrustning. Det var Fondri. Han hade varit i Saxtorp men dock lite tidigt och trott att han var sen. Men slutet gott allting gott. Nu var han i goda kamraters lag och slapp huttra själv i vinterkylans mörker.

Gång efter annan fick Bosse Bus och de övriga slå av på takten för att matkontrollen, Elitaren, skulle kunna hänga på... Det var ju lite enklare att köra ut söderut då vinden var nordlig. Det blev käpigare på hemvägen. Men det blev ju en matpaus i Habo Ljung.

Fyllda av energi så gick det lättare att trampa i motvinden. Men strax efter Lödde så släppte Elitaren och vinkade adjö till de övriga. Det fanns ite riktigt fjutt i benen. Trions baklyktor blev allt mindre medan Elitaren trampade påmed en varm dusch i sikte. När han närmade sig Björnstorpsvägen så vände Bokis på den för att komma till mötes och kolla läget!

Nästa träning på söndag 10.00 i Saxtorp på MTB.

Söndag 5 februari. Jag sitter på Trainern idag, löd SMS:et från Piruetten. Kvicksilvret viade runt sju minusgrader då beger sig inte denna frusne man ut. Så ensam mot Saxxtorp gled Elitaren. Visst nöp minusgraderna i kinderna. Men bara man kommer från vägarna och kommer ut i skogen så komer även värmen. I Saxtorp så väntade Bosse Bus, Kicken och Fondri när Elitaren anlände. En kort minut senare så dök även Bokis upp.

Det var bara att rulla ut i den hårdfrusna Saxtorpsskogen. Marken är betonghård. Värst är det där det var blött och dyngigt. Där har spåren frusit till och permanenatat alla häthovsavtryck etc. Skumigt och eländigt alltså. Men det är bara att trampa på. Det duger inta att hålla på att jämra sig om sådant. Fondri tog ledningen och trampade på bra. Bosse bus hängde på medan den resterande trion emellanåt fick inväntas av de två snabba...

Högtryck med kyla, sol och lite vind. Härligt vinterväder alltså. Vid en drickapaus så hade Elitaren fått en ispropp i sin camelbak. Kicken skulle lätta lite på trycket. Men hur mycket han än fumlade och drog så ville det inte kommma någt. Ispropp där också?

Efter nästan två timmars vinglande runt i Saxtorpsskogen så var det dags att dra sig hemåt. Kicken drog som en avlöning direkt. Tidigare hade han deklarerat att man hade fått mat och blivit fotograferade. Så vad fanns det mer att vänta på?

Nästa träning på onsdag kl 18.00 på MTB i Saxtorp.

Olyckligtvis hade minneskortet i kameran blivit låst. Så
ingen av bilderna som togs blev sparade. så hålll till
godo med en bild från 18 december 2011.

Onsdag 1 februari. Brrrrrr... Kvicksilvret visade på fem minusgrader. Men högtryck och därmed väldigt lite vind. Piruetten öppnade iklädd en välknäppt cardigan. Nä fy va kallt. Jag går ut till trailern(!) i förrådet. Han ville alltså inte ge sig ut i det friska vintervädret. I ensamt majestät rullade då Elitaren vidare mot Saxtorp. Nästan där så kom Bosse Bus, Bokis och Nestorn honom till mötes.

Man beslöt sig för att köra ner till Habo Ljung och sedan hem. Inte allt för långt alltså i det kalla vädret. Bosse Bus tog täten. Han trampade på ordentligt. Inte för man kan förstå det. Fyra månader med bara promenader (140 mil eller så) och sedan ha sådant tryck i benen. Spyorna fick sväljas ett antal gånger under turen. Karl'n var ju som en nysläppt kalv på grönbete. Detta verkar ju lovande för hans form inför kommande säsong. På frågan hur det kunde vara så bra så levererade han svaret att nu slog inte knäna i magen längre. Nej 15 kilo minus gör ju susen på många, även Bosse Bus.

I Habo Ljung så var det dags för lite nybakade energibars. Det är en liten smaskig belöning man får, nötter, frukt, choklad och kanel smakar de små rackarna, mmmmm...

Sedan var det att ställa kosan hem. Trots att man stannade bara i ett par minuter så började man frysa.Sedan tar det ett tag innan man får upp värmen igen. Värst är det om fingrarna. Men en varm dusch drar så hemvägen är inte så lång.

Nästa träning på söndag 10.00 i Saxtorp på MTB.